I dag går minna tankar till Nathalie och hennes familj.
I går var dom på rättegång och jag vet hur påfrestande det är och inte kan jag säga att det blir bättre efteråt, för smärtan o sorgen för dom anhöriga blir ju inte mindre av en rättegång ev blir det lättare för den kriminelle som då snart får veta sitt straff... sitt löjligt låga straff i förhållande till vad brottsoffret o dom anhöriga får bära.
Jag vet att Nathalie var engagerad i vad som hände Engla,Engla var engagerad i vad som hänt saga o max. Engla frågade mig kan det verkligen finnas så elaka människor så dom kan mörda barn,jag svarade att det kan hända men det är väldigt ovanligt och inget du behöver oroa dig för.
Alla som blir mördade är någons barn och sorgen o smärtan är obegriplig.
Nu vet jag att det kan hända vem som helst när som helst.
Jag önskar att vi alla kunde värde sätta livet varje dag, för ingen av oss har en självklar morgon dag tillsammans. Det är enklare att skriva än att göra!
frid o kärlek carina
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Så sorgligt så sorgligt. Så vackert.
Jag hoppas du kan hitta ljus denna lördag.
Jag änskar dig kraft ocha tt du kan tänka rätt och göra rätt i allt det du vill göra.
Vila i frid alla små och halvsmå som har fått lämna jorden och sina mammor och pappor och alla nära och kära.
Det går knappt att ta in i tänket det du skrev nyss. Att hon sa så och att de var så engagerade i varandra. Tror du att det kan vara så att de är tillsammans nu. Det tror jag!
Kramar och omtankar
/Susanne medmänniska och mamma
Carina....
När jag läser vad du skrivit så börjar jag gråta!
Alla dessa tre engagerade sig i varandras öden men gick samma öde till mötes.......!
Det är så man ryser!
Vad är det som händer???
Åh nu gråter jag.. Så fint du har skrivit, tack Carina. Tycker om dig och hoppas att vi ses snart. Rättegången var enorm tuff men nu är den gjord, tyvärr blir det ingen livstid men jag hoppas på så hårt straff som möjligt för en sådan gris.Tack för allt stöd. Kramar Lillemor med familj
Åh nu gråter jag... Vad fint du har skrivit Carina.Tycker om dig. Rättegången var enorm tuff att gå genom men nu är den gjord. Tyvärr fattas det 3 månader till grisens 21 årsdag känns för jäkligt men jag hoppas på det strängaste straff som går att få. Hoppas att vi kan ses snart. Massor av kramar till dig och din familj från Lillemor med familj
Min Rose-Marie hann tyvärr inte engagera sig alls i Engla, Arboga barnen eller någon annan, då hon blev mördad före dom (15 februari-08). Tyvärr har hon blivit bortglömd i allt det här.Folk bryr sig inte om det som hänt henne alls som det verkar.Det kan göra mig väldigt ledsen.
Många styrkekramar och omtankar till dig och din familj
Hej nanne
Hur skulle du vilja att det märktes att folk bryr sig? Jag tror nämligen att dom gör det men det är svårt att vissa.
jag tyckte att Rose Maris död var skräck och fick mig att rysa det var ju sånt som bara händer på tv inte i Dalarna det kändes overkligt och jag trodde att det var något som inte kunde hända i min närhet och deffenetivt inte mitt barn! Nu vet jag att det kan hända vem som helst när som helst.
Jag tror det är bra att få fram att det kan hända vem som helst när som helst, för att få fram engagemanget till en förändring i rättssamhället och en förståelse för oss anhöriga.
frid o kärlek Carina
Alltihop är så sorgligt att man gråter när man läser.
Ingen bli mera sörjd än någon annan,men det är väl det som är mest aktuellt, som folk läser just då.
Att dom sista morden handlade om så små barn som Arboga barnen och Engla som blev mördade av vuxna dom aldrig förut sett har naturligt vis väckt avsky kanske över alla gränser.
Inte konstigt alls,men inget mord är värre än något annat...alla mord är värst och ingen blir bortglämd...men jag tycker att ni mammor som är drabbade verkar så starka så jag tycker att ni ska bilda en stark opion mot våld och klena brott...ni vet vad ni pratar om och ni har talets gåva!
Kram på er
Svar till Englas mamma: Jo, du har rätt! Bara jag som dök ner i "avgrunden" igen då jag skulle skriva. Sorry! Klart folk bryr sig, men i det tysta.Är för snabb att skriva ner mina tankar så det blir lite fel formulerat.
Jag förbjöd henne att åka utanför Moras gränser. Men istället hände det som INTE fick hända, HÄR i Mora. Ofattbart! Overkligt! I det här lilla skithålan?! Ondskan kom hit och sökte upp henne istället.
Helt overkligt! Hur ska vi skydda våra barn mer än vi gjort hittills? Ondskan finns överallt nu. Det skrämmer mig jäkligt mycket!
Kram
Skicka en kommentar