söndag 12 april 2009

Hej jag vill att rättssystemet ska vara uppbygt så att man ska komma så nära saningen som möjligt!

Hej
Har inte skrivit så mycket dom sista dagarna, jag känner mig tom och oinspirerad orken tryter det är tungt tungt föra året den här veckan så letade vi efter Engla det var ett stort pådrag med människor som hjälpte till och den 13 april så erkände AE och visade platsen där han dumpat och bränt Englas kropp.
Jag o Torbjörn var i går för första gången till den platsen en polis som var med och hittade henne var med oss och visade platsen ca 8 mil härifrån det var en vacker skogs väg solen lyste och fåglarna sjöng jag var lugn ledsen och tom.
På vägen ditt var jag ivrig i att intervjua polisen som varit med och träffat förhört och var med när dom hittade platsen.
Det är fortfarande många frågor som gnager i huvudet. Jag skulle behövt få suttit ner med mina frågor och funderingar med alla som varit inblandade.
Alla som jag fått prata med säger samma sak AE var helt iskall och egoistisk hela tiden.
Men det är annat som jag åxå vill veta hur tänkte man när man inte gjorde en rekonstruktion av tiden? när jag frågar får ja svaret men AE gav själv en ungefärlig tid ...? Säger han ja varför ska dom tro på det och inte själva göra en tids uppfattning är det inte viktigt att kontrollera sannings halten och få den verifierad? varför frågade man inte om smycket man hittat på platsen? varför ifrågasatte man inte att det inte fans några spår av Engla inne i bilen där AE säger att han haft henne? Varför försöker man inte få fram mer om var mobilen mm finns det är väldigt lite frågor kring det och man tar godtyckligt emot hanns svar utan att jobba förhörs metodiskt kring det, både Pernillas o Englas saker är borta så jag antar att han har sina skatter gömda så som vissa dårar kan få försig att göra.
En privat person hittade Englas sko ca 2 km från platsen det hade man inte tid att utreda mer än ett snabbt förhör. Varför hade man inte sökt bättre i området med tex hundar? Mitt svar är Nää man behöver inte komma så nära sanningen som möjligt när man har tillräckligt med bevis för fällande dom.
Är det så vi vill ha rättsväsendet?

18 kommentarer:

Fairymary sa...

Kära Carina!

Jag vill börja med att önska dig Glad Påsk trots allt.

Ja, vem av oss vill inte att rättssystemet skulle vara uppbyggt för att få fram en sanning...eller som du skriver "så nära sanningen som möjligt".

Jag var 1993 inblandad i en rättegång...det var då 4:e gången i ett incestärende. En pappa var dömd till 10 år men hade beviljats resning.

Jag hade då en del kontakt med "målsägandebiträdet", dvs. den jurist som skulle stötta den utsatta flickan. Han talade om för mig att rätten inte var ett dugg intresserade av sanningen...han såg det hela mera som en "tävling" mellan de inblandade juristerna...den som var bäst "vann"....

Där rök en av mina illusioner om rättssamhället.

Det verkar som om du upplever något liknande....

Anonym sa...

Hej Carina
Jag känner så för dig. Du har detta i ditt huvud 24 timmar om dygnet och har massor av frågor som du skulle vilja ha svar på. Det måste vara så jobbigt och ta så mycket energi. Hoppas du har stunder när du kan vila lite.
Kram Annika

Anonym sa...

Läste i dag om Anders Eklund i Aftonbladet. Där står det att han trivs i fängelset. Att han blivit vän med andra våldtäktsmän. Det låter helt sjukt.

Helena... sa...

Carina,

Läser med sorgset hjärta dina tankar och funderingar. Förstår att du måste undra och fråga och fundera för att kunna komma vidare. Tror dessvärre att många av dina frågor kommer förbli obesvarade, och detgör mej ledsen för din skull. Det är det värsta en människa kan utsättas för, att tvingas leva i ovisshet i "ingenmansland" . Tror de flesta av oss funkar som du i kris, vi vill VETA varje detalj om vad som hänt den man älskar. Jag tänker mycket på dej, hur du hanterar dina dagar, vad du tänker, vad du gör, hur du försöker leva.. etc. Jag har svårt att förstå eftersom jag aldrig varit i din situation, kan bara förstå ATT det är smärtsamt men inte HUR. Tänker på dej. Det var bra att du besökte Englas fyndplats, tror jag. Det är ett steg närmare sanningen -även om det inte känns så. Massa kram från mej / Helena

mirjana sa...

Jag är så glad att just du är Englas mamma.
Beundrar din kärlek, mod och styrka.
Skänker dig mina varmaste tankar
Mirjana

Anonym sa...

ja tänk att det gått ett år fort för oss men det har säkert gått sakta för er...funderar på om inte det kan bli en dokumentär om Engla tex filmer då hon sjöng osv har förstått att hon gillade det.Så man får lära känna henne lite mer.
Kramar Maria

Ronja sa...

Nej. Det är inte så vi vill ha det. Det är mycket som inte är som vi vill i den här världen och det här samhället. Jag hoppas du får de svar du söker så småningom. (Sanningen.) Även om det som hänt alltid, alltid kommer ses som fullständigt meningslöst och obegripligt. Sanningen finns nånstans.

love

Marie sa...

Hej,
Hittade en dikt när jag läste en bok som jag sparat.
Den är vacker tycker jag och alla vi mammor kan nog känna igen oss lite.

Som en sjungande flod
bryter du dig loss för att strömma fritt.
Jag är berget bakom
Lycklig ser jag på dig
Minnerna av oss
Starka och ljuva

Kramar från Marie

lizzy sa...

Hej Carina,
Man brukar säga att sanningen kommer alltid fram, förr eller senare, vare sig man vill eller inte. Inte alla detaljer, men allt som är relevant för att sanningen ska gestalta sig.
Varför är det så viktigt för dig att veta alla detaljer? Jag tror att du skulle ha mer nytta av att läsa psykiatrisk litteratur, hur de som utför sexuella övergrepp, tänker och reagerar. Att begära sanning av AE ger en maktkänsla för honom, en tro på att det är väsentligt t.ex. om han hade henne i bilen eller ej. Oavsett vilket, han gav sig på ett oskyldigt barn, grep sig på henne och mördade henne.
Det är sanningen.
Sedan kan jag tycka att vi svenskar är bortskämda, vi vill att myndigheter ska fixa allt för oss, så fort det händer något , ropar vi på polisen, socialen eller sjukvården. Din dotters mördare fick ett livstidsstraff, så helt värdelösa är de inte, de svenska poliser. Många har det mycket värre!

mamma sa...

Det där med att sanningen kommer fram är nog en utopi.
Jag har läst många kurser inom psykologi jag har jobbat flera år med barn o ungdomar som blivit utsatta för incest o över grep jag har jobbat intensivt med familjerna och sett problematiken i vit ögat kanske därför som jag har kraft att jobba med att få fram ett brottsoffer perspektiv i frågan.
Jag har fler erfarenheter som jag behåller för mig själv.
Det är inget fel på polisens arbete det är fel på samhällets syn på brottsoffer och den hjälp dom får när det händer hemska saker. Det är fel att polisen inte har tillräckliga resurser för att sköta sina utredningar.
Att det är viktigt att komma så nära sanningen som möjligt för oss drabbade handlar om möjlighet till bearbetning och det går nog inte att förstå om man inte varit där själv hittills så har jag inte träffat något brottsoffer till våldsdödade som inte känt samma sak men skälv klart finns även dom efter som vi alla är individer med olika livs erfarenheter om hur man bearbetar sig själv.
själva livstids straffet är inte det viktigaste för mig men det borde vara det ur ett rätts etiskt och samhälls skyddande perspektiv. obs det är viktigt men inte det viktigaste!

mamma sa...

ensak till vist är vi bort skämda med att myndigheterna ska fixa allt
tycker att vi som individer har ett stort ansvar för hur vi vill ha våra liv och att det är viktigt att vara med och på verka både sin vardag och politiskt.
Men när vi själva inte har möjlighet att ta lagen i egna händer för att vi har bestämt att det ska vara samhällets uppgift så är det samhällets skyldighet att göra sitt bästa.

Prima sa...

Till Lizzy!!
Det är jätteviktigt att få reda på hur Englas sista minuter såg ut fattar du väl.
Man vill veta för att slippa fantisera,fantasier skapar hjärnspöken i vanliga fall så då kan du tänka dig hur det är här.
När Estonia sjänk så fick dom anhöriga hjälp med att försöka ta reda på vilket däck deras anhörig hade befunnit sig på,allt för att skapa sig en liten uppfattning om hur dom sista sekunderna såg ut....
För dig kan det tänkas vara utan betydelse om han gjorde det eller det,död är Engla oavsett.
Men när man fått sitt barn mördat på ett vidrigt sätt,man vet att det hela tog en stund,man går igenom detta i sitt huvud varje dag varje timme och suger åt sig allt man får höra,så man kan bilda sig en uppfattning som kanske kanske någonstans gör att man kan begripa det som inte går att begripa.
När det visar sig att det finns luckor i storyn som AE levererat...det är då fantasierna tar vid.
Därför menar jag,är han skyldig att pussla ihop varenda förbannade minut han tvingade sig på Engla...man vill veta att dom 15 minuterna som han redovisat,var ....endast dom 15 minuterna.
Det räcker med att en minut inte stämmer,så börjar allt snurra...vad hände det,varför låg skon där...mm mm.
Han ska tryckas ner på en stol och berätta det som Englas Mamma vill veta,han ska svara på hennes frågor...det är det minsta man kan begära efter vad han har gjort,vill han inte svara så ska han få sitta på stolen tills han växer fast,han har inget annat att göra och ska ingenstans.
Visst han fick livstidsstraff...alldeles för snällt tycker jag..efter att ha avrättat ett barn.
Det finns ingen som har det värre än Carina och Sol,för det finns inget värre att råka ut för...detta är det ultimata,det absolut värsta som en människa kan vara med om...så AE livstidsdom är en piss i havet,men tyvärr kan ju inte AE få det i Sverige.
Sen är kanske inte poliser värdelösa...men nu är det ju inte Polisen som är orsak till att han åkte dit...utan Trots polisen så åkte han dit...tack var en amatörfotograf och det höll på att gå åt helvete det också.
Jag är glada att AE sitter där han sitter,han har fått ett straff som visserligen inte räcker för det brott han har gjort....men vi kan inte bättre i detta landet.

lizzy sa...

Hej Carina, och tack för ditt svar. Jag visste inte att du har arbetat med barn som har utsatts för övergrepp. Då har du ju kunskaper.
När jag skrev att det finns dem som har det värre, tänkte jag på föräldrar vars barn är försvunna, eller blivit mördade utan att man vet av vem och hur.
Det måste också vara fruktansvärt. Det finns föräldrar i andra länder som inte vågar gå till polisen. Eller det är polisen som är förövaren.
Jag har läst att du har haft kontakt med flera som har råkat ut för samma sak, så det var kanske onödigt att påpeka det.

Marie-anne Thörnström sa...

Hej Carina. Har suttit och läst en lång stund på din blogg, och jag ser mig själv när jag miste min Marcus. Att vara i gång och prata och skriva om det hemaska som hänt. Tycker att det är bra att du går ut och delar med dig av dina erfarenheter, Trots att det är erfarenheter som ingen människa skall behöva ha. I dag vill jag skänka dig min dikt, som också finns i min bok som du har. Denna dikten som jag skrev har betytt mycket för mig, för det är precis som om Marcus skrev den till mig, och jag får ro i kroppen av att veta att han har det bra.
varm kram från Marie-anne mamma till marcus 82-02 alltid älskad alltid saknad

BREVET FRÅN HIMLEN TILL MIN ÄLSKADE MAMMA

Nu är jag här i himlen och tittar ner på dig,
jag vet och jag känner, hur du saknar mig.
Jag känner av din stora smärta,
som du för alltid har i ditt hjärta.

Jag kom ner till jorden ett litet tag,
detta var en skriven lag.
Min tid på jorden blev inte lång,
jag skulle tillbaka till himlen, nästan på en gång.

Ett lån till dig jag bara var,
och jag kunde inte så länge stanna kvar.
För jag var en gammal själ,
och detta kände du mamma, så väl.

Älskade mamma, när du känner en kärleksfull vind,
är det jag som smeker din tårfyllda kind.
När du känner saknad och sorg i ditt bröst,
är det jag som finns bredvid dig, och ger dig tröst.

När jag står vid din sida ibland,
känner jag vårt starka kärleksband.
Då längtar jag också efter dig,
precis så starkt som du längtar efter mig.

Men varje gång du stilla viskar mitt namn,
känn hur jag kärleksfullt tar dig i min famn.
Känn hur jag ger dig av all min styrka,
och vet att du är den mamman jag alltid ska dyrka.

Älskade mamma, jag ber dig, lev ditt liv fullt ut,
tills den dagen då ditt liv tar slut.
För då min älskade mamma och vän,
ska du och jag åter mötas igen.

Skriven av
Marie-anne Thörnström den 21-4-2003

mamma sa...

hej mari-anne
tack för boken
dikten är fantastisk tårar rullar på min kind när jag läser den.

Anonym sa...

I agree with you and I'm always by your side...

You are a wonderful person, like your wonderful daughter Engla!

With my bet regards!

Ekrem ´TOS
Lawyer, interpreter
Stockholm

Anonym sa...

I agree with you and I'm always by your side, dear Human!

You are incredible strongly in character and really a wonderful person like your Angel Engla...


With my best regards!

Ekrem TOS
Lawyer, interpreter
Stockholm

anki/barbakvinna sa...

En vän till mig som oxå bor i dalarna fick sitt hus uppbränt för precis ett år sen och hennes son brann inne. Det är oxå en soppa av oklarheter, inget stämmer och eftersom det fanns hot mot sonen så är det många märkliga samband även hur branden uppstod. Men ärendet är nedlagt vad jag kan förstå trots att deras gissningar inte visar att det stämmer utan att nåt har hänt så att branden har uppstått.

Man tror man är trygg, man tror att ifall nån dör utan normala omständigheter så ska polis, rättsväsendet ta itu med det omgående. Men så är inte fallet. Vissa saker utreds lika lite som en snattning på ICA.

Jag hoppas att familjen har repat sig så mycket det går för att orka en rättslig process. Alldeles för mycket frågetecken ang larm, tid mellan tills dom kom, varför inga fick vittna osv.