tisdag 29 juli 2008

Hej Tack för alla finna och lärorika kommentarer!
Fick en om hur illa jag stavar! Vill bara säga till dig att hur jag stavar är inte det viktigaste för mig utan att få fram vad jag tycker är relevant och viktigt ,bara ni förstår orden så är jag nöjd... jovist är jag dyslektiker och trodde aldrig att jag någonsin skulle försöka att göra mig förstådd med skrift.

Bara jag orkar så ska jag börja att skriva om sådant som jag verkligen tycker att vi måste få debatt och förändring kring.
Det jag hitils har försökt få fram är.
1 Medias roll och etik och en ny grundlag om media som skyddar polis arbeten.
2 Brott som våldtäkt bör ha relevanta straff som avskräcker och tvångs vård med risk analys av den dömde.
3 Mer inflytande och rätt åt brottsoffer.
Frid Carina

17 kommentarer:

Suzesan sa...

Du har rätt Carina det är vad man skriver/säger som är viktigt inte hur!!Bra sagt.
Jag tycker du skriver bra. Mycket bra tre punkter. Jag önskar dig godhet och god energi. Tänker på dig!
Kämpa på!
Du klarar det!
Kram
Susanne

Anonym sa...

Pressens etik har inte förändrats på dom senaste 35 åren....jag läste löpsedlar om att min son kvävts till döds pga barnvagnen när han dött i plötslig spädbarnsdöd!!!
Kan någon ändra på detta så är det en god börja.
Frid i själen.

Anonym sa...

Skickar en "styrke-kram"! Människan är otrolig i sin sorg, det är utanför min fattningsförmåga att...det finns inte ord... Jag vet inte vad jag ska skriva...och jag är inte dyslektiker ;) Mot alla odds finns det ändå hopp. Det känns som en tröst.

Mamma till tre tjejer sa...

Hej igen!
Klagar på hur du stavar.....ja jag säger då det,att du över huvud taget orkar skriva är helt storartat!
Har du några förslag på hur allt detta kan förändras!
Kännbart straff..vad är det???
Att sitta i ett Svenskt fängelse är ju rena semestern,aktiviteter,god mat,man kan studera,mm mm!
Sen kommer permissionerna att dugga tätt,5 år eller livstid(10) är i mina ögon inget annat än ett hån mot alla brottsoffer och deras familjer,det går heller inte med säkerhet att bota denna typen av gärningsmän,det visar alla återfall på!
Så i mina ögon finns det bara en enda sak att göra och det kan jag inte skriva om här,utan får fortsätta på min egen blogg/Frid vare med er!

Anonym sa...

Vilken bra intervju det var i P1 i programmet Medierna. Tycker du borde lägga upp länken dit på bloggen. Heja på! Lisa

Jeanette sa...

Hej Carina..Finna inga som helst problem att förstå vad du skriver. O om du nu skulle stava fel så vad gör det? Löljigt att ens ha ork att kommentera en så dum sak. O hur skulle vederbörande själv stava efter att ha gått igenom det du gjort...Nä sluta klaga på Carina o visa lite respekt....Kämpa på...

Anonym sa...

Tyvärr tror jag inte att straff avskräcker. Titta på USA. Däremot tror jag på vård.

Det är som en buddhistisk munk sa till mig en gång. Han pratade i och för sig om barnuppfostran. Han sa att straff bara lär en att man ska akta sig för att åka dit. Medan en förklaring gör att man förstår.

När det gäller brott tror jag på vård. Det vi har idag är ju löjligt. Det kallas kriminalvård, men ändå ska man bedöma om en person är psykiskt störd eller ej innan man dömer till straff ELLER vård. Vad då kriminalvård?

Minii-H sa...

Min kommentar nu har inget med inlägget att göra utan vill bara berätta en sak..
Dagen då Engla försvann så befann jag mig i området där dom sa att hon försvunnit.. Vi var på väg hem från Sälen då.. Jag kunde inte slappna av en sekund på hela bilresan hem som var ca 38mil. Jag tittade ut genom fönstret hela tiden och letade som tusan.. Men vad letade jag efter? Jo en liten flicka vid namn Engla.. Jag visste inte hur hon såg ut men om jag såg något misstänksamt så kunde det vara hon.. Jag hoppades och bad till gud att hon skulle komma hem levande.. Jag har varje dag sörjt för både dig och din dotter.. Hoppas verkligen att du snart kan återgå till ditt normala liv, vilket nog kommer bli sjukt svårt.. men vill bara att du ska veta att Engla lever vidare i våra hjärtan.. <3 ta hand om dig..

Anonym sa...

Vill bara säga till dig Carina att jag tycker du är en stor kämpe i mina ögon...vet att man inte har så mycket till val i en mardröms sitt du just nu är i men du är min stora idol eller vad man säger...kämpa på
Stor kram på dej
tänker på dej!!!

Helena sa...

Hej Carina...
Jag vill på detta sätt få säga att jag tänker på dej och din familj dagligen.Hur ni varje dag måste kämpa igenom allt detta fruktansvärda som hänt er.Min dotter blev utsatt av sin bästis bonuspappa när hon var liten och det var en fruktansvärd tid..bl.a genom att få se honom i Rättsalen
Men jag sänder er alla virtuella kramar jag har till dej och din familj..kanske det ger en liten tröst och styrka i det ni går igenom

MVH Helena

Anonym sa...

Hej Carina
Jag är också dyselektiker. Men det är huvudsakligen att du får säga hur du mår och känner. kämpa på
Kram Ewa

Åsa sa...

Men snälla söta du... har du inte fullt upp ändå utan att behöva lägga kraft och energi på en blogg? Och då menar jag kraft och energi på dumskallar som kommenterar hur du skriver bland annat?!
Vore det inte bättre du stannade upp och andades lite, och inte ältade allt om och om igen här på bloggen också.
"Vilade" emellanåt bara?
Det är ingen kritik, det är i all välmening. Och känner du att du mår bra av att blogga så ska du naturligtvis göra det.
Och som sagt - strunta i dummerjönsarna som pratar om ditt skriftspråk, tycker inte ens du behöver uppmärksamma dom i dina inlägg.
Må så gott du bara kan under omständigheterna som råder.

Anonym sa...

En viss typ av straff förebygger ju möjligheten till återfall.. Det har ju man i varje fall ordnat i USA. Mannen i detta fallet har ju helt klart förbrukat sina rättigheter till ett liv.

Liza sa...

Har en syster som kämpar än med sin dyslexi. Jag tycker du är jättebra på att skriva och formulera dig!!

Anonym sa...

Kära Carina, Englas mamma.
Ett buddhistiskt citat lyder " Det enda sanna misstaget du kan göra är att inte göra ditt bästa.". Du gör inte det misstaget. Mitt hjärta är med ditt.
Om Mani Padme Hung.

Anonym sa...

Hej Englas mamma. Jag och min fam har följt det som har hänt Engla från första början. Mina barn har tagit väldigt illa vid sig och har som vi alla väldigt svårt att förstå hur en människa kan göra ngt sådant vidrigt. Men när jag läste i tidningen vad du ställt för diagnos på gärningsmannen var det jag som fick en klump i hjärtat. Om han hade haft Asperger som du tror hade detta nog aldrig hänt. Visst har dom ofta fixeringar på speciella saker men dom är inte överrepresenterade vad det gäller det sexuella. Dom är tvärtemot oftast extremt rättvisa och vet precis vad som är rätt och fel. Min älsta son som är född samma år som Engla och är den av barnen som tagit mest illa vid sig av det som hände din flicka då de just var lika gamla, har Asperger. Jag tackar min lyckliga stjärna att jag han att gömma undan tidningen den dagen det stod att gärningsmannen var ett monster (vilket är sant) och sen att han troligtvis hade Asperger. Hade han läst detta hade nog hans lilla oskyldiga hjärte gått sönder.Jag försöker förstå den sorg du känner men kan ändå inte acceptera att Personer med Asperger alltid skall framställas som monster. Även om man har en sorg måste man tänka på vad man säger och lämna eventuella psykologiska diagnosbeskrivande till de som har den kunskapen. Att ställa en rätt diagnos tar ofta lång tid. Hälsning en åxå ledsen mamma

Lizette! sa...

Hej Carina.
Jag kan inte undgå att läsa din blogg utan att komentera,
jag tycker du är en otroligt stark människa, och det ska du ha massor av beröm för. Jag är bara 16 år och jag kan inte föreställa mig hur det är att förlora sitt barn.
Englas berättelse har berört otroligt många människors liv även mitt, jag har tänt ljus för Engla,skrivit om henne på internet där jag är medlem, och jag sörjer verkligen för din och din familjs skull, även för Englas vänner&släkt, jag hejar på dig Carina, bara kämpa, du klarar detta ,
Kram Lizette ,