söndag 8 februari 2009

syskonens plats som brottsoffer!?

En sak till som borde ha belysts i dagens artikel är syskonen.
Att staten inte tar ansvar för utbetalningen till brottsofferna gör att den svage hamnar mellan stollarna efter som det finns många som inte har orken att ta sig igenom pappers arbetet som man måste om man ska få ut ett ev skadestånd och det finns en skam i att få pengar i skadestånd för sitt barn eller syskons död.
Syskonen blir bort glömda i hela processen och dom är beroende av den vuxnes ork att engagera sig i att dom får ut sitt skadestånd.
Staten borde i alla fall ta ansvar för den bitten.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Tänker på er familj och Engla nästan dagligen. Hoppas och tror att du orkar driva alla frågor vidare. Du är en stark mamma som Engla är stolt över när hon sitter på molnet och tittar ner.

En STOR kram med mycket styrka till dig från mig!
//Ellinor

Vickanen sa...

Ja du också ett kanon bra ämne...min dotter Sandra var hemma då jag fick kniven i magen med 2 vänner till henne....hon såg sin mamma gå med tarmarna i handen...hon fick se allt blod...Självklart ska syskon också räknas som offer...dom lider ju precis lika mycket som oss andra...Mycket bra och vettiga saker du tar upp Carina.

Kram
Victoria

Vickanen.blogg.se

Anonym sa...

Hej Carina,
Jag upptäckte din sida nyss och jag tycker du är så duktig som engagerar dig i kampen mot allt detta hemska som drabbat oss, vi som står kvar när någon berövat oss en närstående. Jag beklagar din och dina familjs stora oändliga sorg. Engla var en vacker tjej. Så fruktansvärt att ens livs låga kan släckas av en annan människa. Jag är som din dotter, ett syskon till någon som blivit mördad. Jag var 11 år skulle fylla 12, då min bror blev bragd om livet, 21 år fick han leva. Skrämmande att jag själv nu är äldre än min storebror. Jag fyller 26 i år, är mor till en pojke på snart 1 år. 19950609 blev min bror huggen med ett trasigt ölglas i halsen, detta var avsiktligt och mannen som gjorde detta hade ett liknande fall bakom sig men gick ute på villkorligt. 12/6-95 blev min bror hjärndöd och respiratorn stängdes av. Förövaren blev dömd till 5 års fängelse, för vållande till annans död, om jag minns rätt, jag var så förbannad att det inte blev dråp eller mord. lyfter man på armen, slår sönder ett glas och sedan orsakar sådan skada som vilken normal människa som helt vet orsakar döden är det ju mord. det är en planerad handling. Minns hur jag först förnekade, sedan, förstod, ilskan och sorgen och saknaden som skar i en... ilskan i att kvällspressen ej respekterade våran önskan om att få vara ifred i sorgen, ilskan när bilden på min bror dök upp i aftonbladet. Så mycket för ett barn. Men man överlever, mognar snabbare och känner medlidande för andra som drabbas. Sorgen lever man med till ens sista andetag ebbar ut, men glädjen över att vi fått ta del av deras liv måste tas vara på. finns så mycket jag vill säga. vill du så kan du kontakta mig. tinskupinsku@hotmail.com massa kramar till dig från Tiina, Lillasyster till Jampa.

Anonym sa...

Svar på din kommentar på min bloggsida:
Jag polisanmälde den förra mannen som ringde. Men de ringer från hemligt nr, så jag tror inte det går.
kram

Carina sa...

Fy vad dåligt kan dom inte nå hemliga nr alls?
Önskar att polisen verkligen tog det på allvar men det kanske är så att det inte går och då är det inte mycket och göra.Men det måste verkligen vara en totalt störd människa som ringer och terroriserar dig!